Att föda upp hundar är för oss ett fantastiskt roligt men också mycket ansvarsfullt uppdrag.
Vi är därför mycket stolta över det fina omdöme som vi fick av Svenska kennelklubbens konsulenter när de besökte oss för att se hur vår kennel sköts (kennelkonslulenterna har som sin uppgift att rutinmässigt besöka alla Sveriges kennlar för att se så att allt sköts på ett bra sätt och att gällande regelverk följs):
"Älvlekens kennel är lantligt belägen utanför Kungälv, närhet till skog och mark för rastning av hundar finns. Samtliga hundar bor och vistas med familjen i bostaden, hundarna i god kondition och socialt trevliga. Kristina Hermansson är aktiv inom lokala brukshundsklubben i både lydnad och agility. En liten och trevlig kennel som ger ett gott intryck."

Vi vill att de valpar som ser dagens ljus hos oss på Älvlekens kennel skall ge sina nya ägare så mycket glädje, nöje och lustfyllda upplevelser som möjligt.
Som uppfödare kan vi medverka till att lägga grunden för att hundinnehavet skall kunna utvecklas till just detta fantastiska förhållande mellan människa och hund.

"Att ha hund" har olika innebörd för olika människor och vi har delvis olika förväntningar när vi köper hund.
Vi vill förstås alla ha en hund som skall vara vår "bästa kompis". Utöver det vill en del av oss träna och tävla inom något område: lydnad, spår, agility, freestyle etc. Några av oss vill kanske åka på hundutställning med vår fyrbente vän.

En grundförutsättning för att våra förväntningar skall gå i uppfyllelse är att vi får möjlighet att köpa en frisk, mentalt stabil, sund och rastypisk hund. Det är precis detta vi på Älvlekens kennel vill kunna bidra med. 

Vi är därför noga med följande:
att våra avelshundar skall vara utställda med  gott resultat,
att göra de hälsokontroller som finns tillgängliga
att följa de regelverk som gäller för uppfödning av just "vår" ras.
att våra valpar är registrerade i Svenska kennelklubben är en självklarhet. 
att hålla våra hundar i god fysisk och psykisk kondition
att våra valpar sköts med stor omsorg. Vi är noga med att ge mamman och hennes småttingar en så lugn och trygg situation som möjligt. Vi ägnar oss mycket åt valparna och när de och mamman är mogna för det tar vi gärna emot besök så att valparna socialiseras ordentligt
att våra hundar är "familjehundar" och hela tiden lever tillsammans med oss i bostaden är
självklart - vi är övertygade om att både vi och hundarna blir gladare av att leva så.

Utöver detta är vi noga med att utfodra på ett sätt som gynnar den fysiska utvecklingen samt utvecklingen av immunförsvaret hos valparna.
Valparnas foderstat består i huvudsak av färskfoder och hemkokt mat och utöver det får de smaka på en mängd olika livsmedel, exempelvis ägg, creme fraiche, smör, ost, fisk, grönsaker, frukt, majsgröt, nötfärs, lammfärs, torkad lever, torkad strupe från nöt.
Utvecklingen av immunförsvaret går via magen, det man äter, och att låta valparnas foderstat bestå av torrfoder är inte bra för utvecklingen av immunförsvaret.
Skälet är att tillverkningsprocessen gör torrfodret alldeles för sterilt, det innehåller med andra ord alldeles för lite naturliga bakterier vilka är nödvändiga för den normala utvecklingen av immunförsvaret. En väldigt vanlig orsak till att hundägare söker veterinärvård är just problem med allergier och hudproblem vilket ofta hänger samman med bristande immunförsvar.
Vi lägger gärna den extra tid och det extra arbete som det innebär att själva laga hundarnas mat, på det sättet kan vi förhoppningsvis bidra till en god hälsa hos våra valpar under hela deras livstid. 

Jag - Kristina - som startat kenneln har djurvårdarutbildning och har arbetat aktivt inom Svenska Bå Stjärnan, bl.a som kursledare för kurser om hund och hundsjukvård.

Jag har också genomgått Svenska Kennelklubbens uppfödarutbildning med samtliga delkurser godkända i mars 2011.
 
Att det blev mellanpudel för vår del är ingen slump - med erfarenhet av två storvuxna tunga hundar och bekymmer med ledproblem hade jag länge funderat över vilken ras som skulle bli vår nästa.
 
Efter mycket funderande, råd från veterinärer samt begrundande av tillgänglig information om olika rasers hälsoproblem (jag studerade bland annat försäkringsbolagens statistik) samt förstås önskemål kring hur vår kommande hund skulle vara "mentalt" återvände jag i tanken till pudeln. 

Min första hund var en dvärgpudel som jag fick när jag var 8 år. 
Hon var en härlig hund - vänlig, glad och självsäker. 

Därför var det inte svårt att ta till sig råd och information som pekade i riktning mot att pudeln är precis en sådan trevlig, glad  och samarbetsvillig hund som vi ville ha. Dessutom är pudeln i jämförelse med de flesta andra raser mycket sund, fysiskt funktionell och frisk.
Så när vi funderat färdigt var det egentligen mycket lätt att besluta oss för just denna ras. 

Här kan jag inte låta bli att citera de slogans som Svenska Pudelklubben brukar använda i officiella sammanhang:
"Pudelns kärna är dess hjärna"
"Vacker och smart - pudel så klart"